sebastiansoderberg

 

Tänkte ta att berätta om min bästavän som jag förlorade till himlen, jag blir så himla ledsen att tänka på att jag aldrig mer kommer få se honom, för mig var det som att förlora en riktigt broder. Vi var så sjukt tighta vi visste allt om varandra, det var tex han som fick mig att börja träna och fick verkligen lust att börja ändra på mitt utseende. Det är det säkert många som vill göra men allt som krävs är vilja och stöttning från sina bästa vänner, då kommer man långt. 

 

Min kära bror har varit i himlen för länge, förlorade honom förra året i maj och vi hade så mycket planerat vi skulle göra världens fest för hans 18 årsdag och vi skulle ut och resa lite överallt, vart försvann dom planerna egentligen? Livet är verkligen så sjukt ibland, mina vänner vill ta självmord för dom inte orkar med att leva mer pga föräldrar och flickvänner som dumpar eller gör dom sjukaste sakerna man kan göra mot en trogen kille. Åhh vad jag tycker det är orättvisst!

 

Kommer aldrig sluta tänka på dig bror, vet att du är där uppe och rappar med Tupac och Biggie fyfan. Han var som halva mitt hjärta för nu är det bara ett tomt hål där och jag vet verkligen inte vad man ska ta sig till när man inte kommer få träffa andra halvan förrän man själv dör. Och döden det är något man inte ska va rädd av det är en naturlig grej, man har faktiskt tänkt mycket på det där och funderar fortfarande Hur funkar det egentligen?, vart kommer vi när vi dör? 

 

Säger som jag alltid sagt och kommer alltid göra, "Life is a bitch and then you die!"